![Gå till ,[object Object]](https://nouwcdn.com/v301/u/986/1226986/871/202101251310087068.jpg?version=202007&width=1440)
Året 2017 - Heaven and Hell
Det är i princip omöjligt att sammanfatta året 2017, det har hänt så mycket på så många plan, allt har jag inte kunnat delat med er, ni har endast fått fraktioner av utvalde delar för att skydda både mig själv och andra. Vissa delar vill jag glömma, lägga bakom mig och helst av allt aldrig tänka på mer medans andra delar är en stor lycka som jag kommer minnas hela mitt liv. Så kanske det alltid känns varje nyår men det här året har verkligen varit både heaven and hell i dess extremer på en och samma gång.
Jag gör ändå ett försök till en grov sammanfattning av året 2017- Heaven and Hell
I Januari bodde jag sedan en månad tillbaka i ett rum i mamma och pappas hus som undergick en totalrenovering sedan jag i november separerat från Rasmus och vår gemensamma gård. Jag hade inget kök, inget golv men ett rum som var intakt där jag hade min säng och en klädställning med mina kläder. Jag hade 45 minuters - 1h enkel resa på skitvägar vid snö och is för att komma till / från jobbet på vardagarna.
Maltes hade flyttat sedan även han en månad tillbaka och hans symptom liknande innan operationen eskalerade och kliniktid bokades, igen. Klinikbesöket blev ett helvete, Maltes var halt på flera ben och han visade stort obehag vid ridning. Vi skickades hem med osäker prognos och en utdömning hängande över oss som ett stort åskmoln.
Utan Terence vet jag inte om jag hade överlevt. Han var som alltid med mig i vått och torrt och även om han också var väldigt sjuk fortfarande så var han min trygghet och den enda jag hade vid denna tidpunkt, i princip.
Februari månad började vissa delar ordna upp sig, jag fick, i konkurrens mot 35 andra sökande, en lägenhet i andra hand inne i Alingsås. Lägenheten hade en uteplats till Terence och allt jag behövde. Resan blev ändock svår eftersom lägenheten inte riktigt var av den standard jag hade förväntat mig, jag hittade kondomer, fimpar och diverse i soffan, använda blöjor i köket och diverse i badrummet.
På en resa till återbesök till kliniken fungerade inte ljuset på min nya transport och bilen startade inte när vi skulle åka hem.
Terence var fortfarande sjuk och åt mediciner för tusentals kronor varje månand med dyra besök på Blåstjärnan och behövde kissa varannan timme. Ändå värd varenda krona och jag hade gett allt jag hade och mer därtill för att få behålla honom hos mig. Med medicinerna mådde han bra och det var huvudsaken.
MItt i allt fanns kärleken till Christian, som precis som Terence, var min ljuspunkt i vardagen som höll mig uppe, även om även detta kapitel var långt ifrån enkelt och smärtfritt. En resa till Stockholm var en av ljuspunkterna denna månad.
Även när det är som mörkast och man aldrig kan tro det så kommer tillslut våren, varje år med sol och värme och allt blir så mycket lättare, så även detta året. I mars månad sitter jag upp på Maltes för första gången på flera månader efter flertalet besök på Husaby med laser, kameror, kiropraktik, stötvåg och vi är äntligen på rätt väg igen.
En annan stor ljuspunkt i allt detta är min käraste bästa vän Karro som varit med mig i allt detta i ur och skur. Vad hade jag gjort utan henne <3
April månad innebär påsk med familjen, promenader i solen med Terence och fortsatt ridning för Maltes.
Hade jag vetat då att Terence dagar var räknade hade jag burrat ner min näsa i hans päls lite extra denna månad och sagt 100 gånger till att jag Älskar honom, min kära Terence, mitt lyckopiller.
April var också månaden då Foppa fick ett nytt hem och ej längre var i min ägo.
Även om maj månad innebär en resa med min syster på hennes 30 årsdag, fina kvällar med Christian, Götebrogsvarvet på under 1h och mer ridning av Maltes så är Maj också en av de värsta i mitt liv och är månaden när Terence tog sitt sista andetag. Ett beslut som var det enda rätta för hans skull men också det svåraste jag någonsin gjort. Den 8:e maj kl 02:21 lämnade han mig i den största sorgen jag någonsin känt och fortfarande känner. Min älskade Terence.
Juni innebär fortsatt framgång med Maltes, vi tränar de första gångerna för Traudi igen och nu går det verkligen framåt. Midsommar firas med mor far och Christian.
Saknaden efter Terence är stor men jag överlever, även om jag knappt trodde det den där natten i maj när Ternce satt i mitt knä och skakade och flämtades på Blå stjärnan, timme ut och timme in. Jag ser honom än idag liggandes invirad i filten i framsätet tittandes på mig när jag ensam i ilfart styr bilen mot djursjukhuset i Göteborg.
Juli- Augusti sommar sol värme och semester både för mig och Maltes. Maltes går i stor hage under sommaren, hans eksem är hur fint som helst och han njuter av att ha gräs under hovarna, precis som vi. Jag och Christian tar en semester i Rom tillsammans och njuter av varandras sällskap så ofta vi kan. Ridmässigt utvecklas Maltes i rekordfart och jag börjar verkligen få känna på hans potential fullt ut.
Augusti- September rider jag och Maltes vår första pay and rides med fina resultat och träningen tas till en ny nivå mot att utvecklas.
I September-Oktober skriver jag på ett nytt anställningsavtal för ett nytt jobb och lämnar in min uppsägning. Jag är nära att tappa mig själv och gå in i väggen. Ett par tunga veckor följer innan jag får hjälp och kommer på fötterna igen. Jag minns speciellt en dag när pappa ringde och jag inte visste hur jag hade tagit mig hem eller knappt vart jag befann mig.
Ljuspunkterna är att jag och Christian köper en tomt och påbörjar resan att bygga ett nytt hem tillsammans, ett helt nytt hus. En dröm som går i uppfyllelse och jag är väldigt glad att Terence fick se tomten i maj innan han dog.
November - december präglas av diverse olika val gällande huset, en bygglovsprocess som dragit ut på tiden går äntligen i mål och vi får startbesked att påbörja vår resa för att bygga vårat hus.
Jag börjar mitt nya jobb i början av december och det känns som att få komma hem igen. Kollegor jag känner sedan tidigare och som jag ser som mina vänner blir ett härligt återseende.
Terence finns med mig i hjärtat och Maltes fortsätter utvecklas likaså jag, Christian och hans flickor. En plattform byggs för att brygga över till ett gott och bra 2018 och fler år därtill.
Välkommen 2018!
Bring it on!
