Tillväxtultraljudet i torsdags gick bra. Alma ligger nu ännu lägre ner i bäckenet och hon gjorde det halvt omöjligt för läkaren att mäta flödet i navelsträngen eftersom det kräver en stilla bäbis, vilken vår inte är så ofta. Med lite tålamod och snabbhet från läkarens sida hann hon tillslut få till en kurva.

Detta tillväxtultraljud pekade på att Alma nu väger exakt enligt normen, jämfört med för 2 v sedan då hon låg på + 20%. Jag blev först lättad över att jag kanske inte alls behöver föda en jättebäbis samtidigt som jag sedan började oroa mig om hon nu står still och inte växer som hon ska !? Läkaren var dock inte orolig och tyckte inte vi skulle dra för stora växlar av detta. Ultraljudet såg bra ut, flödet i navelsträngen är bra, hon rör sig bra, mängden fostervatten är bra och hjärtat slår fint.

Bebisarna växer individuellt i slutet av graviditeten och inte alls linjärt som den teoretiska kurva man tittar på. Ett tillväxtultraljud är därför bara ”giltigt” i tre dagar medicinskt sätt eftersom de förändras så pass individuellt. Vidare gjordes dessutom mätningarna av olika läkare vilket också kan bidra till lite skiftande resultat, även om det finns rutiner att följa blir det ju ändå en individuell bedömning.

För att följa upp detta blir jag kallad till nytt tillväxtultraljud om två veckor igen.

Zingo aka ”Mjauis” är åter hemma igen sedan igår kväll! ❤️

I tisdags kväll bestämde hon sig för att ge sig ut på upptäcksfärd och har sedan dess varit ute.

Förr i tiden var hon ju alltid ute men att flytta en katt som är född ute på en annan ort är inte bara bara. Det finns risk att dom försöker ta sig tillbaks till sitt gamla hem till exempel. Zingo har varit ute en hel del här men mestadels hållit sig på trappen alt intill huset. En gång tidigare har hon varit ute på upptäcksfärd och var då borta i ett dygn.

Denna gång blev det två dygn ute i regn och skitväder innan hon kom hem igen igår kväll. Så oroliga vi har varit och vad glada vi blev igår när hon kom in genom ytterdörren!

En välkomstkommitté av massa kärlek, god mat och ny laktosfri mjölk mötte henne när hon kom in innanför dörren igår kväll. Sedan dess har hon och vi njutit av att ha henne hemma, hon var väldigt trött och ligger nu och snosar gott i sängen fortfarande.

Ännu en vecka har passerat och denna har nog slagit rekord i tid spenderat på sjukhus och mödravård.

I måndags efter besök hos barnmorskan i Alingsås låg som sagt mitt blodtryck på 155/100 och läkare satte in blodtrycksmedicin med start direkt på morgonen på måndagen. Jag skulle äta tre tabletter om dagen i samband med måltid, vilket jag gjorde under måndagen. För varje tablett jag tog blev jag allt sämre och måndagsnatten var ett rent helvete rent ut sagt. Svetten rann längst kroppen och jag svettades floder hela natten samtidigt som jag frös otroligt mkt och skakade som et asplöv. Jag tappade känseln i hårbotten och fick världens migränattack som sedan höll i sig i nästan två dagar.

Tisdag förmiddag hade vi tid hos Antenatalmottagningen specialistmödravården i Borås 1045. Jag hade inte sovit en blund under natten och mådde fortfarande riktigt dåligt under förmiddagen, tog mig upp ur sängen och in i bilen i tid för att Christian kunde ta oss till Borås.

Väl i Borås tog dom de planerade testerna, CTG och jag berättade även om min reaktion på tabletterna samt mitt mående generellt den senaste tiden. Testerna i sig tog tid och väntetiden mellan testerna och sedan även läkarbesöket drog ut på tiden och 1245, 2h efter vår ankomst orkade jag inte mer vilket Christian snabbt uppfattade och bad om en plats jag kunde lägga mig på. En brits i ett inslussningsrum blev min räddning och där fick jag vila i en timme innan läkaren kom. Jag var så lättad när jag fick se britsen att tårarna spontant började rinna ner för mina kinder när jag väl fick lägga mig.

När väl läkaren kom måste det synts tydligt på mig att jag inte mådde bra för nu följde diverse tester av blodtryck i flera olika former, syresättningen i blodet under vila och promenad, reflexer, svullnad, neurotiska tester och vi blev till och med skickade till avdelningen för Klinisk Fysiologi för ett EKG av mitt hjärta.

Runt 17-tiden, över 6h efter vår ankomst kunde vi lämna Borås, alla tester var bra och jag skulle tillbaka redan på torsdag igen för ultraljud, blodtryck, urinprov och eventuell skallröntgen om inte huvudvärken hade lugnat sig.

Torsdag eftermiddag var jag tillbaka till Borås, denna gången med min mor som sällskap. När man möter både läkare och sjuksköterskor som hälsar i väntrummet, då vet man att man tillbringar för mycket tid på den mottagningen.

Vi gjorde under denna eftermiddag ett tillväxtultraljud samt tog nya prover. Mer om tillväxtultraljudet i ett eget inlägg.

Resultatet från blodtrycksmätningen efter ca 30 min väntetid och 20 min liggande vila vid ultraljud visade 140/100 och trycket hade alltså gått upp igen nu efter någon dag utan medicin. Efter konsultation med ytterligare en läkare beslöt msn att sätta in en ny blodtryckssänkande medicin och hoppas jag reagerar bättre på denna. En tablett morgon och kväll ordinerades och sedan ny kontroll av trycket fredag lunch.

Idag, fredag har jag ätit tabletterna enligt ordination och mår bra på dessa. Trycket vid dagens besök visade 140/95 och anses som godkänt så jag ska fortsätta äta tabletterna över helgen och sedan in på ny mätning först nästa vecka.

Så med detta tar jag nu helg och hoppas att jag ska få må bra och få en lugnare vecka nästa vecka :)