Balans

För att uppnå den eftersträvda balansen är förhållandet mellan takt och tempo viktigt. Jag återkommer ofta till utbildningsskalan eftersom det är grunden i ridningen och de system som jag arbetar efter. Första stegen i utbildningsskalan är också takten, innan vi kan gå vidare behöver vi först och främst hitta takten i de olika gångarterna. En häst som går i fel takt blir störd i sin balans och en häst som inte är i balans kommer försöka återfinna denna på olika sätt. Vissa hästar springer fortare medans andra bromsar för att återfinna balansen igen. I början letar man efter en takt där man kan finna en komfortzon där hästen kan finna sin balans med ryttaren på ryggen. Den ”springiga” hästen har hittat sin takt och balans när den blir lugn och tillfreds medans den som bromsar när den hamnar i obalans helt plötsligt får en naturlig framåtbjudning. Den springiga hästen behöver man oftast lugna och en häst som bromsar behöver man oftast få lite kvickare. Detta är den ”basala” balansen som behövs innan vi kan gå vidare i utvecklingen, längre fram börjar man sedan tala om balans i form av att mer vikt bärs på bakbenen i förhållande till frambenen men det är en annan sorts balans. Malte har inte riktigt funnit varken takt eller tempo ännu och är alltså heller inte i balans, han pendlar mellan att springa emot obalansen och att sakta av för att återfinna den. Så det är här vi ligger och jobbar nu när vi faktiskt travar två varv åt gången. Det är viktigt att jag som ryttare inte blir stum i min hand utan låter honom använda halsen för att finna sin egen balans, samtidigt vill jag hitta kontakten mellan bettet och min hand vilket är en hårfin balansgång. När han älgar iväg blir det lätt att man automatiskt börjar hålla emot och då blir det tillslut bara svårare och svårare för honom att återfinna balansen. När han älgar på på detta sätt slår han oftast i hovarna i varandra. Han slår alltså i med sina bakhovar i sina framskor, något som tydligen kallas för att hästen smider. Själva smidningen ser jag som ett tydligt tecken på att han är i obalans där han inte hinner undan med sina framhovar eftersom traven är så pass obalanserad och hastig. I dessa lägen försöker jag tänka att jag får ta en förhållning och sedan lätta av så han kan återfinna sin balans igen, går inte förhållningen igenom så får jag testa igen tills vi hittar rätt och då berömma massor så klart. Vissa stunder finner vi rätt takt och tempo och då finns vi också balansen där mellan oss tillsammans vilket ger en helt annan ridbarhet med en lätt kontakt på bettet och näsan framme. Det är den formen vi letar efter om vi nu kan kalla det form så är det väl remontformen vi befäster som kommer bli grunden för allt framöver. Självklart är det viktigt att jag som ryttare arbetar korrekt och ”sätter honom” i korrekt takt och att jag har en egen balans i stigbyglarna med en oberoende hand som kan följa honom i rörelsen utan att störa. Det känns såklart som vi har backat en massa steg nu igen efter den här månadslånga vilan med bara promenader och lite skritt uppsuttet, vi har tappat takt och tempo som vi faktiskt hade börjat hitta innan skadan och vi är åter tillbaka på ruta ett. Men förhoppningsvis hittar vi snart tillbaka till där vi slutade och kan sedan om allt ser Ok ut på nästa återbesök gå vidare i vår utveckling tillsammans.

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229

Prenumerera