Klinikbesöket

Nu är vi hemma igen och Maltes är åter i hagen hos Foppa sedan några timmar tillbaka. Foppa var väldigt glad att se Maltes igen och troligen även väldigt glad över att värdet åter igen är normalt och gjorde glädjerus genom hagen flertalet gånger.Maltes gnäggade lite åt honom sedan ställde han sig vid sin låda och åt hösilage och tittade på medans Foppa lekte för sig själv. Mina hjärtan <3 Dagen har gått bra, Malte har skött sig ypperligt hela dagen från i morse på hemmaplan och hela dagen på kliniken trots många hästar i omlopp. När det var vår tur att träffa veterinären fick vi först springa upp med honom och sedan longera. Maltes var taggad och tyckte detta va lajbans och allt såg bra ut. Så vi fick instruktionen att sätta på sadel och träns och testa att rida. Redan när jag ställde mig på pallen och var på väg att sätta foten i stigbygeln kände jag att Malte regerade och innan jag visste ordet av det så hade han bockat iväg till andra sidan ridhuset och körde världens bockserie, utan mig på som tur va, för mig tappade han redan vid pallen.. Vi testade att longera honom lite till med sadel på och sedan gjorde vi ett nytt försök, nu med folk som höll i honom. Nu lät han mig sitta upp men jag kände hur han knep med rumpan och började hoppa jämfota bak så snart veterinären som höll honom i lina bad honom gå, han kickade och hoppade och efter några försök hör jag mig själv snyfta "jag vill inte mer, jag vill inte mer han vill slänga av mig..." så jag hoppade av. Veterinären va dock inte nöjd och hennes djurskötare som var med gick och bytte om och testade att hoppa upp. Maltes gjorde ingen skillnad i att en ny människa satt på, men den här människan grät inte i alla fall. Från backen såg jag direkt hur svansen åkte in mellan Maltes ben och hur han höjde rumpan och började studsa jämfota bak , han testade allt från att piska med svansen till att typ "piaffera" bak genom att sänka rumpan och börja trampa med svanen mellan benen , han kickade med ena benet i luften och småbockade, han slog med huvudet allt för att visa dessa människor hur ont de gjorde. Efter ett tag gick han någorlunda och han fick då trava lite fortfarande med linan på. Även i traven visar han tydligt att han inte är nöjd, han sänker ryggen och trycker hela kroppen emot ryttaren och visa ögonvitorna. Vi avslutade och Maltes fick gå in i ett behandlingsrum där man bedövade bort de tornutskott som sitter tätt samt ett par till som sitter närmast bakom, då man sett en reaktion även här på ultraljudet tidigare. När bedövningen hade tagit testade samma tjej av rida igen. Jag skrittade fram honom för hand och sedan fick hon hoppa upp. Veterinären satte fast linan som säkerhet och så bad dem honom att gå. Redan första stegen kunde jag genast se en otrolig förbättring, precis som förra gången vi bedövade honom. Han bar svanen lätt uppe och den pendlade fritt i takt med skritten och han skrittade fyrtakigt och avslappnat med henne på ryggen. I traven blev det väl kanske ingen sensation men Malte är väldigt känslig och dem känner ju inte varandra alls, men ändå kunde man se en stor skillnad, dem fick till och med till lite trevlig galopp på volten efter några försök. Veterinären var nöjd och kände sig säker på sin sak att det är just de här om är problemet och inget annat vilket ju faktiskt var målet för dagen.

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229

Prenumerera