Ridning i går

I går blev det ett litet uppsuttet pass i ridhuset. Dagen innan hade han fått gå lös i longeringsringen som är en större variant av hans hage med bra torrt underlag. Som väntat så bockade han och frustade en heeel del. Men inga tjurrusningar utan lugnt ändå mest uppe i luften lixom, som väntat helt enkelt. Detta fick jag betala för i ridhuset igår, det kändes som om jag hade ställt in honom på bocknings mode genom att låta honom bocka dagen innan. Han gjorde väl inga större saker egentligen mot vad han kan göra så kanske hade det vart värre om han inte hade fått bocka av sig dagen innan, vilket av de får vi aldrig veta. Men det går lixom inte att rida när rumpan är ovanför manken större delen av tiden och det går inte att inte oroa sig över att han har ont. Otroligt jobbigt att behöva sitta och känna efter och oroa sig hela tiden. Eftersom galopp egentligen är mer skonsam än trav för bakknäna, skrittade jag fram länge tog 1 ½ varv i trav och bad sedan försiktigt om galopp, på det svarade han med att gå upp i luften och bocka/sparka. Saktade av och gjorde om, svarade med bockning. Vilade i skritt och travade lite och bad om galopp, samma vända igen. Här ville jag börja gråta, inte för att jag var rädd för han gjorde inget dumt egentligen, de var inte som han var arg så som han betett sig förr för då sitter man inte kvar, detta var lixom bara små bockar. Men jag var gråtfärdig för jag inte visste vad det betydde… Betyder de att han har ont och inte vill eller betyder de ”tjoho jag får galoppera ihaa” hur vet man efter historian som vart. Så här har han ju inte gjort förr, vad betyder de? Tredje försöket gick bättre, fattningen var väl inge vidare, men sedan gick han fram och galopperade ett halvt varv innan jag saktade av och travade ett varv. Detta försök var rätt trevlig galopp och en väldigt trevlig trav med mycket bjudning och han sökte stödet fint där framme. Därefter hopade jag av och skrittade av honom avsuttet. Jag kunde dock inte glädjas över att det gick bra på slutet för jag var för rädd över att han hade ont trots allt. Så himla svårt att veta. Har grubblat hela dagen över vad detta kan betyda men kommit fram till att det enda jag kan göra är väl egentligen att rida igen idag och se hur det känns. OM det är så att han bockar för att det är nyhetens behag att galoppera då borde det blir mindre och mindre ju mer han rids och om han mår bra i kroppen så ska ju då galoppen vara lika fin och tretaktig som den var i början efter operationen. Fortsätter han bocka och står emot eller om det tom blir värre då är det helt enkelt någon som gör ont. Så idag tar jag några varv i ridhuset igen efter uppvärmning ute för att se hur det går idag, får jag en långsida med tretaktig galopp frivilligt och glatt kommer jag nog gråta av glädje och sedan hoppa av och avsluta redan där J
             

Gillar

Kommentarer