Varför kan det inte bara få gå bra?

Med tanke på vad som hände när vi anlände till Hagelyckan när vi skulle träna förra veckan ville jag låta honom gå på släpet helt kravlöst när vi inte skulle någonstans. Jag hade inte räknat med att stå i 3h....
Malte blåvägrade att gå på. Han väger säkert 550 kg och när 550 kg inte vill röra på sig så kan man fasen inte rubba honom.  Gick vi på honom och puttade bakifrån så började han skaka tillslut så vi slutade med den taktiken. Med lock och pock så kom han in med frambenen i transporten några gånger. Vi testade även att ställa in Foppa i släpet men de hjälpte inte heller. Efter 3 h fick vi testa att ta fram linorna. Jag hatar linor, verkligen hatar så tanken var aldrig att trycka in honom med dem men jag kände att det funkar ju för många så vi testade att bara använda dem för att rama in honom. Faktiskt så funderade det att använda linorna som inramning och han kom in i släpet och åt lite mat i sin hink tre gånger på rad, inte helt inne men han hade iaf huvudet vid frambommen. Han gick in, åt lite och sedan backade han ut igen så tredje gången fick han gå in och sedan var jag snabb att ge honom mat och sedan själv backa ut honom. Där gav vi oss för dagen. Jag känner mig duktigt nedstämd och känner att de snart får vara nog med motgångar, man jobbar ju ihjäl sig för dessa djur och i bland undrar man faktiskt varför. Men det är bara att bryta ihop och komma igen så testar vi lasta i morgon igen. De måste ju funka lixom!

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229

Prenumerera